Hur det började

År 1952 bildades den första föreningen Djurens Vänner och det var i Malmö. Den efterföljdes sedermera av flera andra föreningar runt om i Sverige - alla bärandes namnet Djurens Vänner.

Ganska snart stod det klart att Malmöföreningen behövde en plats där man kunde inhysa alla nödställda djur, som man mer eller mindre tvingats ta hand om. Man behövde ett djurhem och år 1956 bildades en fond, benämnd "Djurhemsfonden", i avsikt att med här insamlade medel i så småningom inköpa en lämplig fastighet för ändamålet.

Till en början gick insamlingen trögt, men fonden växte och år 1963 kunde drömmen om köp av en fastighet förverkligas. I den lilla byn Aggarp utanför Svedala, ca 2 mil öster om Malmö, fann man ett lämpligt hus med ett mindre stall och tillhörande 10.000 kvm mark.

Eftersom fastigheten var ett mindre lantbruk måste lantbruksnämnden ge tillstånd till köpet. På länsstyrelsens inrådan bildades en stiftelse, som stod som köpare.

      Djurhemmet 1963


Den 1 augusti 1963 bildades Stiftelsen Djurens Vänner, Malmö
djurhem och djurkyrkogård

(sistnämnda ord ändrades några år senare till djurbegravningsplats).
I stadgarna fastslogs att stiftelsen skulle stå under tillsyn av Länsstyrelsen i Malmöhus län och iakttaga vad som i Lag 24 maj 1929 om tillsyn av stiftelser stadgades. Detta beslut var frivilligt, men man ville att gåvogivare skulle känna trygghet i att skänkta gåvor förvaltades på rätt sätt.

Alla insamlade medel ca 25,000 kronor, gick åt till inköpet. Bostaden var helt omodern utan rinnande vatten och avlopp, centralvärme saknades m.m. Stallet hade jordgolv och måste byggas om invändigt och inredas med boxar, rastgårdar uppföras etc. Varifrån skulle den nybildade stiftelsen få pengar till detta? Det blev en hård och strävsam tid, som föreningen och stiftelsen gick till mötes.

Tack vare frivillig arbetskraft från några medlemmar och ett lån på 14,000 kronor från Götabanken, kunde arbetet påbörjas. Men när pengarna var slut blev det ett uppehåll i arbetet tills nya pengar tiggts ihop. Så höll det på i några år och inte förrän den 1 november 1966 kunde djurhemmets första föreståndare flytta in i den renoverade bostaden. det var Eva Petersèn, som åtog sig ansvaret för vården av våra omhändertagna djur.
Även stallet var nu ombyggt med 7 rymliga boxar och samtidigt som Eva flyttade in tog 5 misskötta hundar boxarna i besittning.
Djurens Vänner hade nu ett fungerande djurhem!

Verksamheten växte lavinartat

Men det kostade att hålla igång, vilket stiftelsen och föreningen snart kom underfund med. Mat till djuren, olja till värmepannan, rengöringsmedel, slitage i boxarna m.m, - allt kostade pengar. Det blev snart bekant att Djurens Vänner i Malmö hade ett djurhem. Från alla håll ringde privatpersoner, polis och andra myndigheter och ville ha hjälp. Många djur togs omhand och blev efter omvårdnad utplacerade i nya hem. Under den närmaste 5-års period tog djurhemmet emot över 700 hundar och en mångfald andra djur, som apor (det var under Pippi Långstrumps "Herr Nilsson"-tid), ormar, ekorrar, kaniner, hamstrar, fåglar m.fl. Och inte en 5-öring fick stiftelsen i bidrag från stat eller kommun! Hela verksamheten drevs med hjälp av gåvor och ideell arbetskraft.
Man gick på knäna men gav inte upp.

Klicka på bilden

En nybyggnad med fler boxar behövdes.

Det behövdes fler boxar!
Men det fanns inga pengar för att bygga nytt och åren gick. Personalen gjorde sitt bästa med de resurser som fanns.
Men det ljusnade! En pensionerad lärarinna, Gunborg Dunér hade avlidit och testamenterat halva sin kvarlåtenskap till Djurens Vänners djurhem. Ritningar gjordes upp och en byggfirma anlitades. Sedan alla tillstånd inhämtats gav Länsarbetsnämnden igångsättningstillstånd och den 1 oktober 1981 togs de första skoveltagen av grävmaskinen. Det blev en sträng vinter det året vilket fördröjde arbetet, men sedan allt inredningsarbete utförts och träd, buskar och blommor planterats runt byggnaden, togs de första 9 hundarna emots den 2 maj 1982. Byggnaden väckte berättigad uppmärksamhet i både dags- och veckopress, vilket den gör fortfarande. Den är 24 meter lång, 10,5 m bred och inrymmer förutom 9 stora boxar, badrum för djur och ett rymligt kök för tillagning av djurmat. Dessutom finns det ytterligare 6 rum - veterinärrum - isoleringsrum för sjuka djur - smådjursrum - förråd - kontor och personalrum. Därtill finns en toalett med dusch. Utvändigt hör till varje box en yttre rastgård. Dessutom finns det 10 större rastgårdar - en till varje hund. I den gamla byggnaden byggdes boxarna om för katter och varje box fick en yttre rastgård.

Klicka på bilden

Antalet omhändertagna katter ökade år efter år

Det var ofta att utrymmen i hundstallet fick tas i anspråk. Det behövdes fler kattboxar! Efter mycket diskuterande och planerande beslöt styrelsen att en byggnad för enbart katter skulle uppföras. Det blev en 14,9 m lång och 7,1 m bred byggnad som har 14 boxar, förutom expedition - förråd - tvättrum och toalett. 10 av boxarna har en yttre rastgård. Bygget av katthemmet påbörjades på våren 1992 och stod färdig på sensommaren.
Söndagen den 4 oktober 1992 var det "Djurens Dag" och dagen högtidlighölls på ett sätt, som aldrig tidigare. Medlemmarna i Djurens Vänner, Malmö inbjöds till Aggarp och djurhemmet för att vara med om invigningen av det nya katthemmet. 140 medlemmar infann sig och fick vara med om att landshövdingen i Malmöhus län, Bertil Göransson, -efter att ha hållit ett tankeväckande tal och tackat Djurens Vänner för gångna års engagemang - invigdes "katthemmet".

                                             Klicka på bilden

© C.K 2008